sova

natten är nära och jag önska du låg brevid. men jag har förstått att det är bara att förstå. det är bara att försöka och jag kan fortsätta leva trots att allt inte är som det ska. saknaden och längtan gör mig galen, men lika snabbt landar jag på fötterna och tänker att snart snart. jag vet inte riktigt nu och det värsta är egentligen att du inte har sett mitt brev än. jag vet att du kommer bli glad, att du kommer bli lättad. men jag förväntar mig ingenting längre för då slipper jag obehaget i magen. mina ögon svider, men jag fäller inga tårar. jag ler istället och tänker att allt kommer bli bra, fortsätter leva mitt liv och hoppar över det hinder som hamnar i min väg, så kommer allt bli sådär som vi hoppats på igen. det lovar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0