nathaliesderberg

jag försöker hela tiden och kampas med att göra rätt. jag tänker alltid på hur jag hade velat ha det. hur jag hade velat att du skulle vara mot mig, så försöker jag vara mot dig. jag tänker mycket. mest hela tiden, kriget i mitt huvud tar aldrig slut. men jag känner ofta i mitt hjärta när jag gjort mina val hur de värmer för jag vet att jag gjort rätt. men så blir allt så fel iallafall. jag vill så väl, men allt blir till en snöstorm. ibland vill jag bara lägga mig ner och dö. är de verkligen värt allt lidande man hela tiden får gå igenom. jag kämpar tills ögonen svider av utmattning. tills ryggen hugger när jag andas och mitt huvud känns som en tung tegelsten. jag håller imot gråten i halsen. men så fort allt vänder då går de inte. då brakar alltihopp och tårarna sprutar ut ifrån mina ögon och landar på dig. hur ska jag veta allt. hur ska jag kunna klara mig utan att behöva linda in mig med fin bomull. jag ler för att jag vill att du ska le mot mig. jag försöker, du ser ju hur mycket jag försöker. har de inget värde? säg mig. hur ska jag veta?