tack. nej.

det var ett tag sen sist, lägger benen i kors och tar ett djupt andetag. snön faller igen, är det en slump eller är de meningen att vi ska frysa i tre månader till. våren är efterlängtad, lika efterlängtad som du är. som vårt är. som allt som handlar om oss är. jag suckar, för du kan inte se när jag behöver dig, du ger efter när de inte ens finns ngt här. ngt att hämta. kan du ge mig en punkt iallafall. ibland får du mig att tro att du är världens undergång, andra dagen får du mig att tro att du är solen för universum. en dag kommer jag inte orka mer, jag kommer säga upp allt, för jag orkar inte lyssna på ditt ältande, du får mina öron att blöda och mina ögon att vilja slockna. jag somnar nu. bara av en mild tanke. äh jag skiter i det här, lägger mig i ide och hoppas på bättre tider, tack och adjö.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0