nathaliesderberg

jag pausar alltid musiken. det gör det lättare att få fram orden. dom där orden som finns i mitt huvud och meningarna som fyller upp mitt hjärta. det är molnigt. men vägen glittrar när jag promenerar, för jag vet att vägen alltid leder till dig. du värmer min själ, sätter leenden på mina läppar, får mina ögon att tindra, får min mage att kittlas, får mitt hjärta att slå, får min kropp att aldrig vilja krama om någon annan. du gör mig glad, du ger mig glädje. dina ögon säger så mycket när du tittar på mig och ler. dina händer beskriver hur du känner när du klämmer hårt om min hand. när du smeker min rygg medan du säger vad du har på hjärtat och när du förklarar varför det blev så fel igår. jag älskar dig när du visar mig vem du är, för varje ord vi delar, för varje leende vi delar och för varje tår som har fallit, så ser vi vem vi är, vem du är, vem jag är och vilka vi är tillsammans. med varandra. jag saknar dig, inte för att de var länge sen vi sågs utan för att jag önska du var här.