fem dagar.

luggen blåste upp i mitt ansikte och du skickade sms som att du tvekade på min sanning. sanningar kommer fram i allt mörker, aniskten byts ut och plötsligt var hon jag trodde var så bra, ingenting, som bortblåst, som att jag står ensam kvar. jag fylls av svek, för jag trodde du var min enda riktiga vän. och nu är du borta. allting skiter sig som att jag faller ihop mitt på en äng fylld av röda rosor. jag har ont i magen. jag vet inte ibland hur jag ska vara i vissa samanhang. sånt som man inte är van vid. jag har blivit så less. jag orkar inte mer nu, jag orkar inte bli sviken fler gånger, jag okrar inte gråta mer. det är 16 dagar kvar tills du kommer hem nu. jag önska du förstod hur mycket jag älskar. snälla älskling svik inte mig, du med.

min vän, som hugger mig i ryggen. ingenting är som det ska. men allt är bra bara du kommer hem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0